Bulgarian-born French Expressionist Painter, 1885-1930,American painter, draughtsman and printmaker of Bulgarian birth, active in France. He attended secondary school in Vienna, returning in 1901 to Bucharest, where his family had settled, and working briefly in the office of his father's grain-merchandizing business. He was, however, already becoming passionately interested in drawing, for which he showed precocious talent. At the age of 16 he became the lover of a woman who ran a brothel and was allowed by her to draw the residents. In 1903 he moved to Munich, where he attended the art school run by Moritz Heymann.   Related Paintings of Jules Pascin :. | Jinede and Miliu | Jikaer-s daughter | Be seated lass | Profligate Youth | Woman and children |
Related Artists:
Florine Stettheimer
(August 29, 1871 - May 11, 1944) was an American artist. She has been described as "a Deco-influenced early Modernist whos never really gotten her due". Florine was born in Rochester, New York to Joseph Stettheimer and Rosetta Walter. Her father, a banker, left the family before the children were grown. She was the fourth of five children: Walter, Stella, Carrie, Florine, and Ettie. After Walter and Stella married, the youngest three immured with their mother to form an epicurean way of life.She spent much of her early life traveling, studying art in Italy, Spain, France, Germany, and Switzerland. She studied for three years in the mid-1890s at the Art Students League of New York, but came into her own artistically upon her permanent return to New York after the start of World War I. In October 1916, the only one-person exhibition of her work during her lifetime took place at New York's Knoedler & Company. She exhibited 12 "high-keyed, decorative paintings", none of which were sold. Cushioned by family resources, Stettheimer refrained from self-promotion and considered her painting "an entirely private pursuit". She intended to have her works destroyed after her death, a wish defied by her sister Ettie, her executor. Stettheimer's privileged position pervades her work. As one critic has written, "money she regarded as a birthright, decidedly not something to be flaunted in the shape of a dozen yachts, but rather to be used as a palliative against the more unpleasant aspects of the world outside... In this frame of mind, she felt free to depict life as a series of boating parties, picnics, summertime naps, parades and strolls down Fifth Avenue." She created the sets and costumes for the 1934 production of Four Saints in Three Acts, an opera by Virgil Thomson with a libretto by Gertrude Stein. Her designs, which used cellophane in innovative ways, proved to be the project for which she was best known during her lifetime. She assisted her sister Carrie in the creation of the Stettheimer Dollhouse, now in the collection of the Museum of the City of New York. The house is a whimsical depiction of an upper-class residence, filled with works by Stettheimer's artist friends, including William Zorach, Alexander Archipenko, and Gaston Lachaise.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
GADDI, Agnolo
Italian Early Renaissance Painter, ca.1345-1396